Vi sÄg pÄ varann, dÄ vi nÀrmade oss land
NÀr vi möttes mellan Dover Calais
All min rÀdsla försvann, nÀr du sakta tog min hand
NÄgonstans emellan Dover Calais
Vi stÄr tysta i natten och hör vÄgorna som,
en lugn och stilla serenad
Dovers vita klippor, i solnedgÄng
Drunknar i ett gyllne hav
Och vÄra frÄgor finner svar
Vi sÄg pÄ varann, och vi nÀrmade oss land
NÀr vi möttes mellan Dover Calais.
All min rÀdsla försvann, nÀr du sakta tog min hand
NÄgostans emellan Dover Calais
Vi nÀrmar oss varandra, nÀr vinden tar i
Den blÄser oss sÄ nÀra varann
Har velat ta dig till mig, sen den första sekund
NÀr bÄten stilla lÀmnade land
Och du satte mig i brand
Vi sÄg pÄ varann, och vi nÀrmade oss land
NÀr vi möttes mellan Dover Calais
All min rÀdsla försvann, nÀr du sakta tog min hand
NÄgostans emellan Dover Calais
Men Àven en sanndröm, mÄste nÄgon gÄng finna sitt slut
Och sen du försvann igen, vÀxte saknaden minut för minut
För vi sÄg pÄ varann, och vi nÀrmade oss land
NÀr vi möttes mellan Dover Calais
All min rÀdsla försvann, nÀr du sakta tog min hand
NÄgostans emellan Dover Calais
bron: Songteksten.nl